Celiaki är en autoimmun sjukdom. Med det menas att immunförsvaret triggas att attackera sin egen vävnad. Celiaki – förutsatt medicinsk diagnos – innebär att du måste leva på en strikt och livslång glutenfri kost. Ett enkelt blodprov eller en tarmbiopsi kan fastställa om du har celiaki eller inte. Gluten är ett samlingsnamn för en slags proteiner som kallas prolaminer och gluteniner.
Dessa finns i vete, råg och korn. För personer som har celiaki riskerar även med ett obetydligt glutenintag få stor påverkan på sin hälsa. Idag vet forskarna att det krävs minst tre faktorer för att celiaki ska bryta ut. Det första är en viss uppsättning gener, det andra är gluten, men vad den tredje och kanske fjärde är, det är fortfarande okänt. Så vitt man vet har celiaki oftast med den ärftliga faktorn att göra.Celiaki har ökat de senaste 60 åren och idag beräknar man att 1–3 procent av svenskarna har celiaki, vilket motsvarar ungefär 100 000 personer.
Den siffran är ovanligt hög jämfört med övriga världen. Vissa tror att det är toppen på ett isberg. Det har blivit en trend att äta glutenfritt, trots att man inte lider av konstaterad celiaki. Fördelar som lugnare mage, bättre sömn, ökad energi och även bättre hjärthälsa har lyfts fram. Det finns inga vetenskapliga belägg för att det skulle vara bra för alla att utesluta gluten. Är du inte intolerant beror den förbättrade allmänhälsan troligen på någon annan livsstilsförändring. Gluten i sig har en extremt liten påverkan på människor som inte har celiaki, och om du inte har celiaki finns det ingen anledning för dig att utesluta gluten.
För den som utesluter bröd och pasta och samtidigt upplever en lugnare mage är det lätt att tro att det är gluten som är boven. Ny forskning visar istället att det är vissa kolhydrater, eller mera precist vissa FODMAPs, som ger orolig mage och inte gluten. Har du ballongmage är det istället ett klassiskt symtom på IBS.
FODMAP BRA FÖR IBS-PATIENTER
Magproblemen ökar i Sverige, det visar nya rapporter. Så många som 7 av 10 lider av återkommande besvär med magen och 1 av 5 har ont i magen varje vecka. 2 av 10 svenskar har diagnosen IBS och särskilt drabbade är kvinnor mellan 20 och 55 år. Sofia Antonsson är legitimerad dietist och driver företaget Belly Balance. Tidigare jobbade Sofia inom primärvården, men där kunde hon sällan hjälpa patienter med IBS. En frustrerande situation.
Sofias intresse för mag-tarmsjukdomar är stort eftersom hon själv haft IBS. När hon snubblade över den evidensbaserade australiensiska behandlingsmetoden för IBS, FODMAP, blev inte bara hennes egen mage snabbt bra – hon hittade de verktyg hon behövde för att hjälpa sina patienter. I dag har Sofia hjälpt över 10 000 patienter med FODMAP. Hon utbildar även andra dietister i metoden
– Att äta efter FODMAP handlar bland annat om att utesluta fermenterbara kolhydrater, exempelvis fruktos, laktos, oligosackarider och sockeralkoholer ur kosten. De som har IBS-mage – och många andra – tillgodogör sig dessa kolhydrater dåligt. Då uppstår jäsning och gaser när de når tjocktarmen. Symtomen hos IBS-patienter kan variera, men med FODMAP-behandling upplever 75 procent av de med IBS minskade symtom, säger Sofia Antonsson.
Alla med orolig mage har inte IBS, som än idag är en uteslutningsdiagnos, där många varianter av orolig mage ingår. FODMAP handlar om att förstå hur man ska äta och vilken mat man ska laga – samtidigt som man utesluter de ingredienser man inte tål. Laborera inte själv om du har lite större problem. Risken är att du plockar bort fel saker ur maten, och då mår du bara sämre.
