Vad innebär då detta för ett par vanliga räkneexempel? I nuläget är det oklart om riksdagen beslutar om skattelättnader på pensionsinkomster vid årsskiftet, då kan läget bli annorlunda. Förändringar i tjänstepension och premiepension lämnas också utanför här. Men vi kan ta ett par exempel utifrån det vi vet idag:
– En genomsnittlig pensionär ligger på runt 17 500 kronor innan skatt i total pension (allmän och tjänstepension) och får under 2019 då en ökning i plånboken på ungefär 140 kronor.
– En ensamstående garantipensionär får en ökning efter skatt med ungefär 150 kronor, från cirka 7150 kronor till 7300 kronor per månad. Bostadstillägget förändras inte såvida inte bostadskostnaden har ökat eller minskat och blir maximalt 5560 kronor per månad.
– En pensionär med omkring 11 500 kronor i total pension brutto, mestadels inkomst/tilläggspension men också en del garantipension, hamnar på omkring 115 kronor mer i plånboken.
– En kvinnlig snittpensionär har cirka 14 500 kronor totalt i pension innan skatt och får nästa år också en höjning på omkring 115 kronor efter skatt.
– En manlig snittpensionär har en total bruttoinkomst på runt 20 000 kronor, med de aviserade förändringarna blir det cirka 160 kronor mer i plånboken varje månad.
Förändringarna i bostadstillägget blir marginella för de av ovan räkneexempel som berörs.

Notera att inflationen spås hamna på mellan 1,8 och 2,2 procent. En majoritet av pensionärerna får således minskad köpkraft år 2019 om detta blir verklighet.

Inkomstindex har satts till att öka med strax över 3 procent så räknas inkomst- och tilläggspensionen om med följsamhetsindex, inkomstindex minus 1,6 procentenheter, då blir förändringen för merparten pensionärer alltså på +1,4 procent. Detta bygger på det så kallade förskottet, när man går i pension utbetalas en allmän pension som är ungefär 18 procent högre än vad den annars skulle vara, givet den avgift till pensionen som nu tas ut. Detta ”förskott” betalas sedan årligen av med inkomstindex minus 1,6 procentenheter. Pensionärerna förlorar därmed varje år i förhållande till löntagarna. Detta är inte rimligt. Det s k förskottet bör minskas eller helt avskaffas, vilket då innebär en höjd pensionsavgift.

Även om eventuella skattesänkningar inte har beaktats i ovan beräkningar, och inte heller förändringar av premie- och tjänstepensionen, så är det sannolikt att många pensionärer nästa år får en köpkraftsförlust. De första åren på 2020-talet väntas dessutom inflationen vara fortsatt stark. Skattesänkningar kan därför inte råda bot varken på de låga pensionsnivåerna eller på pensionärernas köpkraftsminskningar. Det är snarare ett sätt att skjuta pensionssystemets brister på framtiden. Istället behövs det en fullständig översyn av pensionssystemet, där pensionsavgiftshöjningar som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del bör ingå.


Källa: Seniorbloggarna/SPF Seniorerna
Läs hela artikeln på https://seniorbloggarna.com
 

Artikeln publicerad av SeniorPorten - Sveriges forum och mötesplats för seniorer, pensionärer och dig som är 60+.
Mer läsning, tips och råd samt diskusstoner och nya vänner hittar ni på https://seniorporten.se
 Kostnadsfri registrering här https://seniorporten.se/bli-medlem