Ralph Brodin, ordförande i Brynäs Företagarförening och eldsjäl inom Gävles Företagarföreningar, hälsade 35 gäster välkomna. Han påminde också om det kommande programmet med nästa frukostmöte den 31 oktober där Åsa Wiklund Lång, kommunstyrelsens ordförande (S) och Göran Arnell, kommundirektör, ska berätta om arbetet med att göra Gävle än mer företagarvänligt. För 21 november är program inte klart än och frukostmötet den 12 december är än så länge preliminärt.  

Gävle kommun

Annika Janglund, näringslivsutvecklare på Gävle kommun, berättade om dialogmötet om företagsklimatet som hölls på Söders Källa 20 september. Länk till dokumentation om det finns i slutet av denna artikel. Den 6 november genomförs en informationskväll om Lagen om Ofentlig Upphandling (LOU).

Helene Åkerlind, Kommunalråd (L) och vice ordförande i kommunstyrelsen, informerade om arbetet med att genomföra det näringspolitiska programmet.
– Vi har tyvärr hamnat på plats 273 i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet, men det innebär också att vi har en fantastisk utvecklingspotential, sa Helene Åkerlind. Vår målsättning är att med hårt arbete bli årets raket på rankingen nästa år!
En del av det arbetet kommer att handla om fler företagsbesök med både politiker och tjänstemän. Den nya upphandlingsenheten byggs upp och ska ta över från Inköp Gävleborg efter årsskiftet.

Länsstyrelsen
Så var det dags för Elina Eriksson att berätta om sitt arbete med viltfrågorna.
– Jag jobbar med både jakt- och viltfrågor, sa Elina Eriksson. Men idag ska jag prata om vårt arbete med skarven.

Dagens agenda:
• Skarvens biologi och påverkan

• Länsstyrelsens arbete och roll

• Vad säger lagen?

• Nationell och regional förvaltningsplan för skarv

• Inventeringsresultat 2019

• Olagligheter

• Frågor

Skarvens biologi och påverkan

– Skarven är inte en invasiv art enligt Naturvårdsverket och många ifrågasätter det men vi på Länsstyrelsen måste följa deras anvisningar, sa Elina Eriksson.

Om man ansöker om tillstånd för åtgärder mot skarven och får avslag, kan man överklaga beslutet. Överklagan ska skickas till Länsstyrelsen som vidarebefordrat Förvaltningsrätten om det gäller skyddsjakt och till Mark- och miljödomstolenm om det gäller störningsåtgärder.

Biologi och påverkan

• Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndigheten anser att skarven är en naturlig art i den svenska faunan och inte en invasiv främmande art

• Naturvårdsverket gör bedömningen att arten uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus, som är ett mått på att arten finns i sådant antal och utbredning att den kan finnas kvar långsiktigt

• De båda underarterna, carbo carbo (storskarv) och carbo sinensis (mellanskarv), är mycket svåra att skilja åt i praktiken. Underarterna behandlas därför lika inom naturförvaltningen

• Skarven häckar i kolonier som kan bestå av från enstaka par upp till mer än 10 000 par. För att kunna beräkna ungefär hur många skarvar som finns i en koloni kan man multiplicera antalet bon med 5

• Skarven häckar under perioden april till juni men i enstaka fall kan ungar påträffas så sent som i augusti. Äggen ruvas i ca 30 dagar.

• En skarv äter i genomsnitt 500g fisk per dag

• Skarvarnas påverkan på häckningsöarna diskuteras ofta från estetisk synvinkel, men innebär också ändrade förutsättningar för en mängd organismer

• Skarvar transporterar näring från vatten till land och detta näringsbidrag gödslar jorden och ökar näringsinnehållet i växterna och har positiv betydelse på många insekter, spindlar och kräftdjur

• Situationen i sådana områden kan jämföras med vad som händer efter skogsbrand

– Skarven kan också ha en biologisk påverkan på andra arter, sa Elina Eriksson.

Länsstyrelsens arbete och roll

• Ansvarar för genomförandet av den nationella politiken på regional nivå

• En stor del av ansvaret för förvaltningen av skarv, inklusive besluten om skyddsjakt, är delegerad till länsstyrelserna

• Länsstyrelserna fattar beslut om skyddsjakt enligt jaktförordningen och om undantag från förbud mot störning enligt artskyddsförordningen

– Det är alltså två lagar som reglerar vårt arbete med skarven och vi måste följa dem, sa Elina Eriksson. Det är ju ett EU-direktiv som ligger till grund för de här svenska lagarna och vill man åstadkomma en förändring så krävs påverkan på EU-nivå.

Vad säger lagen?

• EU:s direktiv och nationell lagstiftning, till exempel Fågeldirektivet, Art och habitatdirektivet, Jaktlagen (1987:259), Jaktförordningen (1987:905) och Artskyddsförordningen (2007:845) är de lagstiftningar som berör skarvförvaltningen

• På grund av skarvens status i Fågeldirektivet saknas formella möjligheter att införa allmän jakttid eller licensjakt efter skarv

• En bedömningsgrund vid beslut om skyddsjakt eller dispens från artskyddsförordningen är om allvarlig skada uppstått eller riskerar uppstå på egendom eller i form av till exempel minskad inkomst

• En annan bedömningsgrund är skydd av växter och djur, exempelvis om allvarlig påverkan på fiskpopulationer kan uppstå

• Allvarlig skada: skada som överstiger vad som kan anses normalt eller rimligt att tolerera och som får anses ligga utöver den nivå som den enskilde bör tåla

– EU-direktivet formulerades för flera år sedan och återspeglar inte skarvens utbredning i Sverige idag, sa Elina Eriksson

14§ Artskyddsförordningen

Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i paragraferna 4, 5 och 7 som avser länet eller en del av länet.

En dispens får endast ges om:

1. det inte finns någon annan lämplig lösning

2. om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och

3. om dispensen behövs för att:

a) skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter

b) undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom

c) det av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl, som har ett allt överskuggande allmänintresse

d) åtgärden är nödvändig för forsknings- eller utbildningsändamål

e) återinplantera eller återinföra arten eller för att uppföda en djurart eller artificiell förökning av en växtart som krävs för detta

f) under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i en liten mängd

- För att vi ska kunna ge dispens så måste kriterierna i punkt 1, 2 samt minst ett av kriterierna i punkterna 3 a till f vara uppfyllda för att vi ska kunna godkänna ansökan, sa Elina Eriksson. Både privatpersoner och företag kan ansöka om dispens, antingen på egen mark eller på annans mark med markägarens tillstånd.

Yrkesfiskare kan också söka EU-bidrag för att finansiera skarvjakten!

23 a § Jaktförordningen

Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, kan jakt godkännas som avses i paragraferna 23 b, 24, 25 och 29.

1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön

2. av hänsyn till flygsäkerheten

3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom,

4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även gälla rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller att förstöra fåglars ägg.

Nationell förvaltningsplan för skarv

• Utgiven av Naturvårdsverket 2014

• Den nationella förvaltningsplanen har karaktär av vägledning.

• Efterfrågan på en förvaltningsplan för skarv har styrts av behovet att lösa upplevda konflikter i relation till fisket, än av behovet att förvalta själva arten i naturvårdande syfte.

Regional förvaltningsplan för skarv (finns på Länsstyrelsens hemsida)

• Vägledning till alla samhällsintressen som berörs av skarvförekomsten i Gävleborgs län.

• Utmaningarna inom den regionala skarvförvaltningen är framför allt att förebygga skador orsakade av skarv samt att öka acceptansen för skarv.

• Förvaltningsplanen har utarbetats av Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med en arbetsgrupp bestående av ledamöter från Gävleborgs viltförvaltningsdelegation.

• Riktlinjer vid bedömning av skada

Inventering

Länsstyrelsen har sedan 2012 gjort årliga inventeringar av antal skarvbon längs Gävleborgs kust. Inventeringsresultatet visar bland annat antal bon med lyckad häckning, misslyckad häckning och var bona är placerade. Inventeringen 2012 visade att häckning fullföljdes i 1.889 bon och avbröts i 15 bon, vilket innebär att populationen i länet var nästan 10.000 skarvar. I år var siffrorna 3.300 respektive 356 och en population på drygt 17.000 skarvar.

Brottslig verksamhet

Det har förekommit en del fall med olaglig verksamhet i länet varav en del är under utredning just nu.

• Sabotage, till exempel nedsågade träd, döda ungar, prickade eller krossade ägg, olovlig störning mm

• Länsstyrelsen måste anmäla alla misstankar om brott

• Påföljden kan bli böter eller fängelse och man kan dömas för både artskyddsbrott och jaktbrott

Frågor

Kan det vara så att vi ”övertolkar” EU-direktivet och att svensk lag är onödigt sträng?

- Vid bedömning av ett ärende inhämtar vi kunskap från andra län och från beslutade domar för att undvika att vi övertolkar eller feltolkar lagstiftningen. Om Sverige som land övertolkar lagstiftning kan inte länsstyrelsens svara på. Lagstiftningen som ger skarven dess skydd behöver uppdateras för att arten ska kunna begränsas i antal, även utan att det ska vara direkt kopplat till någon form av allvarlig skada.

Skyddar vi skarven och ger lagstiftningen den fria händer i förvaltningen?

– Länssyrelen handlägger de ansökningar som kommer in. Vi följer lagstiftningen så att vi varken skyddar eller begränsar arten.

Hur många ansökningar har ni fått in 2019?

– 7 ansökningar om störning, varav 6 beviljades samt 10 ansökningar om skyddsjakt, varav 6 beviljades.

Det blev många frågor men det verkade som att åhörarna uppfattade budskapet att man på Länsstyrelsen i Gävle gör sitt bästa för att hjälpa dem som har problem med skarvarna!

Text och foto: Torbjörn Edlund

Bilder, diagram: Länsstyrelsen

Mer info
https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/privat/jakt-och-fiske/jakt-och-viltvard.html