Gävleborgs bidragsbomb måste stoppas!
27/9, 2019 kl. 09:55Arbetslösheten i Gävleborg ökar och arbetsmarknaden viker. Var femte Gävleborgare försörjer sig på bidrag i stället för att arbeta. För att komma tillrätta med de här problemen krävs en ny jobbpolitik enligt riksdagsledamoten Lars Beckman (M), som kräver att länet blir försöksverksamhet för ”mini-jobs”.
- Särskilt de som har låg eller helt saknar utbildning är med dagens regelverk på arbetsmarknaden en mycket svår grupp som uteslutande hänvisas till försörjningsstöd, säger Lars Beckman.
Som stöd till motionen finns den här rapporten.
• Nära en femtedel av den yrkesaktiva befolkningen i Gävleborgs län lever på bidrag, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB helårsekvivalenter 20–64 år, 2018)
• Antalet människor som försörjs på socialbidrag (ekonomiskt bistånd) uppgår till 2 800 personer (räknat som helårsekvivalenter). Den siffran förväntas öka i takt med att konjunkturen dyker.
• Färsk statistik visar på en ökande arbetslöshet och en vikande arbetsmarknad. Arbetslösheten ökar med 5 procent i Gävleborgs län (SCB:s arbetskraftsundersökning och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik, båda från september 2019)
• Långtidsarbetslösheten bland utomeuropeiskt födda ökar snabbt, i dagsläget är nästan 2 000 utomeuropeiskt födda inskrivna på Arbetsförmedlingen i Gävleborg
• Regeringens åtgärdsplan för att hantera problemen fungerar inte, särskilt de insatser som har varit avsedda för att hantera integrationen har misslyckats
- Vi kräver att regeringen genomför en försöksverksamhet för en ny arbetsmarknadsreform för att få fram fler enkla jobb, så kallade Mini-jobs, säger Lars Beckman. Modellen är inspirerad från Tyskland.
Deltagarna får möjlighet att arbeta 15 timmar per vecka till en ersättning på 4 500 kronor.
- Deltidsarbeten kan staplas på varandra och tanken är att till exempelen nyanländ flykting får möjlighet att jobba sig ur bidragsträsket, säger Lars Beckman. Vi kräver samtidigt att kontrollfunktionerna vid Arbetsförmedlingen skärps, att ett bidragstak införs samt att förutsättningarna för entreprenörskap och företagande sätts i främsta rummet.
Gävleborgs arbetsmarknad står inför stora problem
Antalet inskrivna arbetslösa ökar till 12 971 personer enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. I riket ökar arbetslösheten för andra månaden i rad, enligt såväl Statistiska Centralbyrån (SCB) som Arbetsförmedlingen (AF).
- Sverige har redan en mycket besvärlig situation med utbredd arbetslöshet bland utrikes födda och som nu ger utslag på långtidsarbetslösheten, vilket kräver krafttag för att vi ska kunna komma tillrätta med problemen, säger Lars Beckman..
Bland utomeuropeiskt födda med långtidsarbetslöshet över 24 månader ökar antalet med 5,9 procent, jämfört med samma månad får ett år sedan. Totalt handlar det om 1 907 individer i Gävleborgs län.
Kommunernas försörjningsbörda skjuter i höjden till stor del på grund av misslyckad integration. Enbart människor som försörjs på socialbidrag, ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd (som det numera heter) uppgår till 2 800 personer räknat som helårsekvivalenter. Den siffran förväntas öka under kommande år.
Integrationsproblemen går som en röd tråd genom svensk arbetsmarknad och marginaliserade grupper stängs ute. Exempelvis är arbetslösheten för personer med bakgrund från Afrika 26,5 procent i riket. För personer med bakgrund från Asien uppgår arbetslösheten till 23,2 procent, även det sett till riket.
Offentligt finansierade aktörer brister i sin myndighetsutövning och det saknas jobb mer låga kvalifikationskrav
- Ofta får vi politiker höra från länets företagare att de behöver personal, men att Arbetsförmedlingen inte fungerar - var är alla arbetslösa? säger Lars Beckman.
Enligt en färsk rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (IAF) misslyckas Arbetsförmedlingen med att följa upp att nyanlända flyktingar varken söker arbete eller aktiverar sig. Arbetsförmedlingen misslyckas i 80 procent av fallen att kontrollera regelefterlevnad.
- Vi har sedan tidigare sett granskningar från Dagens Industri, som visar att deltagare med ”Extratjänster” inte är aktiva. Säger Lars Beckman. Två tredjedelar av deltagare med ”Extratjänster” sitter av sin tid på Gävles arbetsmarknadskontor enligt en granskning från ifjol.
I skrivande stund har cirka 620 personer en till synes kontraproduktiv och dyr Extratjänst. Av dem är nästan 80 procent födda utanför Europa.
- Dessutom bör det nämnas att jobb som kräver lägre kvalifikationer inte finns i tillräcklig omfattning på länets arbetsmarknad, säger Lars Beckman. Vi behöver alltså lägre trösklar till arbete och fler riktiga enkla jobb som inte är vare sig krångliga, byråkratiska eller kostnadsdrivande för skattebetalarna.
Det behövs alltså en helt ny reform med lägre trösklar, för annars kommer länets arbetslösa fortsätta att befinna sig i utanförskap.
- Det blir kostsamt men också framförallt stigmatiserande för dessa medborgare i de parallell-samhällen som växer fram, säger lars Beckman. Vårt tålamod är slut, vi kräver radikala reformer i likhet med den modell man använder i Tyskland, där man lyckats mycket bättre med integrationen än vad vi gjort här i Sverige.
Tysklands mini-jobs
Sverige befinner sig idag på 22:a plats i EU:s arbetslöshetsliga, samtidigt som Tyskland tillhör de länder som har EU:s lägsta arbetslöshet.
- I EU har Sverige lägst andel jobb där det krävs lägre kvalifikationer och samtidigt är ingångslönerna höga, jämfört med andra OECD-länder, säger Lars Beckman. Enligt den senaste statistiken har Sverige drygt 7 procents arbetslöshet, medan Tyskland har 3 procent arbetslöshet.
Sverige och Tyskland var de EU-länder som tog emot flest flyktingar under migrationskrisen 2015 och Sverige har fortfarande en generös migrationspolitik jämfört med andra EU-länder.
Det är flera saker skiljer sig på arbetsmarknaderna i Tyskland Sverige. Den viktigaste delen rör ersättningsnivåer och mini-jobs.
• Ersättning
I Tyskland får deltagarna 3 900 kronor per månad
I Sverige får en nyanländ flykting som ingår i etableringsprogrammet knappt 7 000 kronor per månad
•Mini-jobs
I Tyskland finns en större andel jobb med lägre kvalifikationskrav än i Sverige, dels är ingångslönen betydligt lägre, vilket ger möjlighet för marginaliserade grupper att komma in på arbetsmarknaden och dels finns mini-jobs som är en jobbmöjlighet på deltid med lägre ersättning och som är krångelfri och obyråkratisk för arbetsgivaren.
Fakta om tyska mini-jobs
Mini-jobs är ett sätt för dels arbetslösa att gradvis jobba sig ur bidragssystemen, dels för t.ex. studerande att erhålla ”extrajobb” vid sidan av studier.
Arbete utförs under maximalt femton timmar i veckan till en ersättning motsvarande 4 500 kronor. Flera mini-jobs kan staplas på varandra. I vårt län tänker vi oss maximalt två mini-jobs per månad.
Deltagaren betalar ingen inkomstskatt.
Arbetsgivaren betalar 20 procent arbetsgivaravgift i Tyskland. I en försöksverksamhet är det viktigt med enkelhet. Därför utgår ingen arbetsgivaravgift under anställningstiden.
Staten har en uppföljnings- och kontrollfunktion. I Gävleborgs län skulle Länsstyrelsen kunna ha en sådan funktion.
I Tyskland har reformen ökat inte minst kvinnors sysselsättningsgrad och aktiverat människor som annars är passiva. Branscher som sannolikt kommer bli aktuella i Gävleborgs län är hushållsarbete, bemanningsverksamhet, facility management, hotell, restaurang och detaljvaruhandel.
En månads uppsägningstid gäller för ”minijobbare” som arbetat 2 år.
Prioriterad åtgärdsplan
1. Kontrollfunktion för aktivt arbetssökande
Problem: människor i utanförskap är inte tillräckligt aktiva i sitt jobbsökande. Kontrollfunktionen fungerar inte på Arbetsförmedlingen. Myndigheten brister i åtta av tio fall att följa upp aktiviteter för nyanlända flyktingar.
Lösning: myndigheten behöver skyndsamt prioritera att människor som uppbär arbetslöshetsunderstöd faktiskt söker och tar de arbeten som finns. Det är olagligt (!) att inte följa de förordningsbestämmelser som faktiskt finns.
2. Bidragstak
Problem: cirka 20 procent av Gävleborgs läns invånare i arbetsför ålder lever på bidrag. Försörjningsstödet spås öka i takt med att arbetslösheten nu ökar. Samtidigt kan en kan de samlade bidragen för en familj med fyra barn uppgå till närmare 30 000 kr efter skatt.
Lösning: inför bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan uppnå till mer än 75 procent av en ingångslön och bostadsbidrag.
3. Fler jobb med lägre kvalifikationer
Problem: arbetslösheten ökar. För utomeuropeiskt födda ökar arbetslösheten markant. Det finns för få jobb med som kräver lägre kvalifikationer på Gävleborgs arbetsmarknad.
Lösning: inför mini-jobs med inspiration från Tyskland. Gävleborgs län föreslås blir försöksverksamhet för en helt ny anställningsform. Deltidsarbete under 15 timmar erbjuds till en kostnad om 4 500 kronor. Ingen inkomstskatt. Ingen arbetsgivaravgift.
4. Stärkta förutsättningar för företagande
Problem: även om de senaste årens tillväxt varit god i länet, så startar allt för få människor företag i Gävleborgs län. En viktig ingrediens för stärkt integration är att företagande kan bli en naturlig väg även för utrikes födda.
Lösning: Länsstyrelsen bör rivstarta en genomlysning av onödiga regler som hämmar tillväxt. Ambitionen bör vara att resultatet ska sammansättas i en konkret rekommendation som ger vägledning till ett avregleringsprogram som tar bort onödiga tillväxthinder och ser över samtliga kommuners kontaktytor med näringslivet.
Denna artikel är publicerad på Allpressen via Yodo News.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!