Boken baseras på författarens egna upplevelser och minnen kompletterade med samtal med många äldre medarbetare. En del av dem var med så tidigt som på 1910-talet. Arbetet har också inneburit besök och kontakter med många arkiv. Inte minst gäller det Länsmuseet i Gävle som ställt hela sitt arkiv omfattande allt material från Pix AB och F. Ahlgrens Tekniska Fabrik / Leaf AB som museet tog hand om inför produktionens flytt från Gävle. Research och skrivande tog hela 4,5 år och varvades med Brunos övriga varierande fritidsintressen.
Det hade stor betydelse att Bruno hade noteringar kvar från många samtal med äldre medarbetare. Samtidigt säger han att det aldrig fanns några planer på att dessa samtal skulle samlas i en bok. – skälet var en övertygelse om att även en framgångsrik verksamhet hela tiden måste arbeta med förbättringar baserade på vad som skett tidigare. Brunos motto är att ”du kan inte skapa en positiv framtid utan att kunna din historia”.
Berätta om din bok!
– Jag berättar om konkurrensen mellan två samtida marknadsförings-pionjärer i Gävle. Wilhelm Ericson med sitt varumärke Pix och Adolf Ahlgren med Läkerol. Staden var för liten för båda och deras tablettkrig blev nationellt. Läkerol och Pix skapade halstablettmarknaden i Sverige. Båda blev framgångsrika just på grund av stimulerande konkurrens. Tablettkriget varade nästan hela 1900-talet.
Hur kom boken till?
– Jag hade marknadsföringsansvar först för Pix och sedan för Läkerol under sammanlagt 35 år. Under många år gästföreläste jag i marknadsföring hos Högskolan i Gävle och använde ofta exempel från mitt yrkesliv. En vän och professor på högskolan frågade om jag kunde dokumentera Läkerols historia ur ett marknadsföringsperspektiv. Mitt svar blev att Läkerols historia är redan väl dokumenterad, men jag skall gärna ge min bild av hur beroende Läkerol och Pix var av den stimulerande konkurrensen för sin egna respektive utveckling.
Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?
– Arbetet krävde avsevärt mera tid än jag trodde och ledde till växelvis skrivande, besök i många arkiv och återupplivande av gamla kontakter. Jag fick flera gånger begränsa mig för att inte sväva ut i beskrivningar av företagens övriga sortiment utan hålla mig till just de två varumärkena Läkerol och Pix. Processen tog ungefär 4,5 år, men hela tiden med fokus på ursprungsidén.
Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?
Jag har alltid älskat att berätta anekdoter. Efter hand som minnena dök upp försökte jag stämma av med olika arkiv och andra källor hur väl de stämde med verkligheten. Därför har jag i inledningen lagt in reservationen ”I övrigt återges historien som jag minns den”.
Skriver du på något nytt nu?
– Samlar litet material till stadsvandringar i Gävle varav en del redan är genomförda. I övrigt har jag idéer, men inget mål för skrivande just nu.
Varför ska man läsa din bok?
– Jag har märkt att det finns ett intresse för lokal näringslivshistoria. Överraskande många nuvarande och utflyttade Gävlebor säger sig ha anknytning till det ena eller andra av de två företagen. Här kan föreningar och bokklubbar finna underlag för att blanda kommentarer till boken med egna minnen.
Vilka vill du helst ska läsa din bok?
– Den som vill bli framgångsrik i marknadsföring måste kunna sin historia. Om man vill utveckla något behöver man först veta varför det blev som det blev. Jag hoppas att studenter som vill skapa sig en stabil grund i sin marknadsföringsutbildning skall finna inspiration och förstå att framgångsrik marknadsföring är 90 % analys och strategi kryddad med 10 % kreativitet.
Vad säger du till folk som är arga för att Läkerol-produktionen har flyttats från Gävle?
– Det är ovanligt att familjeföretag överlever tre generationers ägande. I Ahlgrens fall sålde just tredje generationen 1985 efter nästan exakt 100 års ägande. Under ett par årtionden bedrevs verksamheten av fyra olika ägare innan Cloetta, som var ett börsnoterat företag tog över.
Gävle och Gävleborg har numera på ett annat sätt stor glädje av familjen Ahlgrens framgångar på 1900-talet. Robert och Anita Ahlgren testamenterade sin kvarlåtenskap till en donationsfond för främjande av internationell handel. Stiftelsen är endast öppen för sökande företag och personer inom Gävleborg och skall stödja och uppmuntra till åtgärder som syftar till att etablera närvaro på en eller flera internationella marknader. Ett fint och ansvarfullt initiativ, som jag ser det.
Vad gör du när du inte skriver?
– Jag är pensionär med såväl ideella som kommersiella uppdrag. Dessutom håller jag hjärnan och kroppen igång med bordtennis minst två förmiddagar i veckan.
Fakta om Ahlgrenska Donationsfonden
- Lanserades 2014 efter en donation av Robert och Anita Ahlgren. Fonden har ett sammanlagt värde på drygt 40 miljoner kronor och är en av regionens större.
- I och med detta anslag har fonden delat ut närmare sju miljoner kronor till 38 av länets företag inom vitt skilda branscher.
- Familjen Ahlgrens anda var viktig för bildandet av donationsfonden. Familjen var entreprenörer som inte gjorde som alla andra. Deras vilja var också att premiera regionala företag med en vilja att säkerställa befintliga arbetstillfällen på hemorten och som satsar för att växa.
- I samarbete med Mellansvenska Handelskammaren verkar fonden inom Gävleborg. Såväl enskilda personer som instutioner (företag och organisationer) är välkomna att söka.
Välkommen med er ansökan!
Har ni planer på att expandera genom internationell handel? Då är ni välkomna att ansöka om ekonomiskt stöd för er satsning.
Ansökan är öppen exklusivt i Gästrikland och Hälsingland och gäller alla typer av branscher.
Sista ansökningsdag är 31 oktober 2021.
Ansökan sker på fondens hemsida www.ahlgrensdonationsfond.se
där även fakta om familjen, fonden, dess villkor och stadgar finns.
Bildexter:
1909 introducerades Läkerol och Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur. 1910 berättade Selma i en annons att hon använde Läkerol. Går det att hitta en tidigare influencer?
